Äntligen en plats att besöka

Idag så var min mamma och jag och satte ner urnan med pappa´s stoft i. Det var jätte fint och inte så tungt som jag trodde att det skulle vara, mamma gav pappa den sista resan ned och det tyckte jag var starkt gjort och fantastiskt att få vara med. Min mamma är en stark kvinna beundransvärd på många sätt tycker jag, hon har alltid stått bredvid och stöttat, hjälpt eller gett kloka ord så nu är det min tur att hjälpa henne efter den förmåga jag har.
Det är skönt att ha någonstans att gå och sörja, mamma köpte en fin gravlykta och lade ner en vacker ros, det känndes klart på något sätt och jag måste säga äntligen eftersom det har varit dagar av väntan. Vi sa det när vi gick runt  på Berglunda eftersom vi tände ett ljus på farmor och farfars grav, att nu sitter pappa där uppe och småler åt oss.
Syster yster är sjuk förkyld och fel i näsan vi fikade med henne, jag både före och efter. Vi har nu beställt väggtexterna spännande att få se dem.
Nu står middagen och puttrar på spisen och min man är på väg hem, skönt.
Så var rädda om varandra, hörs snart.
Kramizar Eva

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0